det är en bra sak att tårar inte syns i regnet, jag lovar att inte klanta mig igen .

försöker väll blogga lite igen då för att visa att jag lever & för att skriva av mej lite.

hade en tuff helg med sjukt mycket jobb. gick från studion till hok både fredag och lördag. va hemma runt 3 tiden både fredag och lördag natt. hade lillebror på nattligt besök så kände mig inte ensam vilket va skönt. söndagen blev de upp åtta efter 4 timmars sömn och åka till eksjö, plocka upp david och bege oss till örebro. hade en intervju där för sälen jobb i vinter. kändes helt okej va dock dödligt trött, får veta inom två veckor om dom hade jobb till mig. både vill och inte vill, mest vill. men måste bara våga, vilket jag tror ja gör. lägenheten och jobbet jag har nu håller mej tillbaks lite bara. men känns inte som om ja vill bo här ändå på ett sätt. vill bo med david, vilket jag inte kan förrens om minst två år för han pluggar i vimmerby. vill dela vardagssysslorna med någon, kommer hem efter jobbet till någon. jag vill ut och resa, om jag hade en resekamrat hade jag stuckit nu. jag vill plugga, men vet inte om jag är redo än. det finns så mycket jag vill göra, förstår inte varför jag håller så hårt i tyglarna istället för släpper taget och bara rymmer härifrån. får jag jobbet i sälen väntar en hel helg i sälen i oktober där man lär känna alla. får ja de åker jag på den och känner på hur de känns. åh vad jag hoppas samtidigt som jag inte vill få de, för ja vill inte tvingas välja på något sätt. jag vet att jag är en ganska sorgsen person, men jag har inte hittat min plats på jorden. så snälla kan inte jag bara få ett riktigt bra samtal snart där jobbet är mitt. fyra månader i sälen känns så sjukt rätt just nu, sjukt sjukt sjukt. i söndags va jag och min lilla bror på bio med adam också. i rymden finns inga känslor, va nära på att börja gråta för snyggingen i filmen va så cp snygg och charmig och när han grät va de inte långt ifrån tårar. har märkt att jag den senaste tiden nästan gråter direkt när de är sorgligt på tv, varför? förra torsdagen va jag och några från gamla klassen på idas skola och käkade, åt lax. svin gott och galet trevligt sällskap. slutar aldrig förvånas över gamla hrintare. vi hade något speciellt minnsan. i morgon ska jag sova tills jag vaknar, första gången på länge. sen ska ja springa en runda för att efter de bege mig till min underbara kille i eksjö. ska pussa på han så han kvävs. saknar honom 24/7 just nu. känns ganska bra ändå att veta att nu vet att han är den jag vill ha. var jag än befinner mig så ska ja bara va med honom, om några år kommer vår tid och då ska vi bo tillsammans. så är de bara & så ska de va. de ska ja se till. du kan inte lämna mig nu baby!

bilder från stadsfesten.



salem al fakir



calle moreaus



eric saade



darin



sanna och mattias :)



nykter helg? NOOOT!

avslutar dagens inlägg med en bild på min pussis, min david.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback